Samlingen omfattar händelser i Sverige som saknar en slutgiltig förklaring: mord där ingen fällts genom lagakraftvunnen dom, försvinnanden som aldrig klarats upp, samt militära incidenter och observationer som förblivit oförklarade trots utredning. Fall där en gärningsman dömts i en slutgiltig rättsprocess ingår inte.

Varje fall presenteras med samma struktur: rubrik, datum, plats, en kort händelsebeskrivning, en längre sammanfattande text samt de teorier som förekommit. Teorierna redovisas som just teorier — de speglar spår som utredare, media eller allmänhet har diskuterat, inte fastslagna fakta. Där det är relevant anges fallets juridiska status, till exempel om förundersökningen är nedlagd, om brottet är preskriberat eller om en dom rivits upp efter resning. Vi reserverar oss för felaktigheter i rättsläge, till exempel om dom nyligen fallit och vi inte hunnit uppdatera.

Varje fall är märkt med en av sex kategorier:

• Olöst mord — konstaterade eller starkt misstänkta mord där ingen fällts slutgiltigt.
• Försvinnande — personer som försvunnit spårlöst, även fall där kvarlevor senare påträffats utan att dödsorsaken kunnat fastställas.
• Militärt mysterium — oförklarade händelser i militär eller säkerhetspolitisk kontext: ubåtsjakter, okända flygplan och drönare, radarfynd, signaler och intrång vid skyddsobjekt.
• UFO — visuella observationer av oidentifierade föremål eller varelser, rapporterade av namngivna eller flera oberoende vittnen.
• Anomali — fysiska fenomen och spår utan tydligt identifierbart föremål, som kratrar, ljusfenomen och oförklarade mätvärden.
• Övrigt — fall som inte ryms i övriga kategorier, till exempel oidentifierade avlidna utan brottsmisstanke.

Gränsdragningen är inte alltid självklar; ett radarfynd vid en militärbas kan ligga nära både UFO och Militärt mysterium. Vi kategoriserar efter händelsens huvudsakliga karaktär och kontext.

Vi tillämpar en tydlig princip: offer, vittnen och observatörer namnges när namnen är etablerade i öppen rapportering, medan utpekade eller misstänkta privatpersoner anonymiseras — även när namnen förekommit i media. Det gäller särskilt personer som dömts men senare friats, personer vars utpekande dragits tillbaka, och personer som aldrig prövats i domstol. I dessa fall används neutrala omskrivningar eller etablerade pseudonymer i stället för namn. Skälet är oskuldspresumtionen: ingen ska pekas ut som gärningsman utan lagakraftvunnen dom. Yrkespersoner som uttalat sig i tjänsten, till exempel åklagare, kan namnges.

Materialet är sammanställt från flera källor och versioner. Vid sammanställningen har dubbletter identifierats och slagits ihop, varvid den mest utförliga och senast reviderade versionen behållits. Uppgifter om datum, platser och utredningsstatus har kontrollerats mot varandra mellan versionerna. Vissa uppmärksammade fall förekommer i mer än en artikel när de belyses ur olika vinklar, till exempel en händelsebeskrivning respektive en genomgång av utredningsläget.

Hittar du fel, eller anser du att en uppgift pekar ut någon på ett sätt som strider mot principerna ovan? Hör av dig så granskar och korrigerar vi skyndsamt.

Svenska Mysterier samlar olösta fall, militära mysterier, försvinnanden och andra kusliga händelser på en interaktiv karta. Innehållet är AI-genererat och bygger på öppna källor — det kan därför innehålla fel eller föråldrade uppgifter.

Platser och årtal är ungefärliga. Teorierna är spekulationer från öppna diskussioner, inte bekräftade fakta.

Namn på inblandade personer har ofta censurerats för att skydda deras integritet.

Ser du en felaktighet eller vill att ett fall tas bort? Använd rapportfunktionen på fallets sida.

Har du information som kan bidra till att lösa ett fall? Kontakta polisen på 114 14 — vid pågående brott, ring 112.